Live Earth-gala inleddes i Sydney

Klimatfrågan är svår. Eftersom jag inte är vetenskapsman och inte blåögt litar på andras uppgifter är jag helt enkelt inte säker på om klimateffekten finns. Det finns goda skäl att sluta gräva upp fossila bränslen, inte minst av politiska skäl. Men av miljöskäl? Ja antagligen, men så länge jag inte kan veta tänker jag fortsätta vara ödmjuk.

Idag genomförs en global manifestation av Al Gore och en massa musiker. Det som alla inblandade har gemensamt är att de till åtminstone 99% grundar sin syn på saken genom andrahandskällor – de är ju inte vetenskapmän heller. Alla vill vara ”goda” och hakar snabbt på om det får dem själva att framstå i bättre dager.

Klimatfrågan är en trend. Aids är antagligen ett större problem, men det är ju i klimatfrågan man får godhetspoäng av andra trendiga människor.

En vanlig dag tror jag att klimateffekten är ett problem. En dag som denna då alarmister och opportunister äger frågan är jag av princip emot. Resten av dagen är jag på den onda sidan. (Ni vet, bland de som har vanliga gammaldagsa glödlampor.)

Läs också Anna Ekelunds krönika ”Bevare mig för goda människor” från 2005. Då var det trendigt att kämpa mot världsfattigdomen.

Hon är nummer 200.000 i Stockholms bostadskö

Är det nån som tycker den svenska bostadsmarknaden fungerar?

I skolan fick jag lära mig om utbud och efterfrågan. Det är ju extremt grundläggande kunskap för att förstå hur marknadsekonomi fungerar. Dock verkar det ju i väldigt många fall finnas intressen att åtsidosätta marknadskrafterna för ett ”högre” syfte. Bostadsmarknaden är ett bra exempel.

För att det ska bli billigt att bo har man hyresregleringar. Det fanns säkert goda avsikter från början, men konsekvensen av att man inte kan ta ut skäligt pris för en lägenhet gör ju självklart att färre är intresserade att bygga nya lägenheter. Utbudet blir mindre och mindre. Efterfrågan blir relativt sett högre. Tillräckligt hög för att göra vanliga människor till kriminella när de handlar med hyreskontrakt på svarta marknaden. När systemet är sjukt anpassar sig marknaden därefter.

Vore det inte bättre att ha ett system som anpassar sig på utbud/efterfrågan-skalan? Vi skulle snabbt få i det närmaste exakt lika många lägenheter som efterfrågades. Marknadshyror helt enkelt. Det funkar utmärkt i Belgien. Det kan till och med min sossekompis som bott där hålla med om.

Med ett gott motiv kan man få igenom vad som helst. Det fattar miljövänstern och klär in sina vanliga gamla frågor (antiglobalism, företagarfientlighet, civilisationskritik) i miljöskrud.

Fenomenet närodlat är i första hand antiglobalistiskt. Argumentet är kortare transporter, men istället har vi en mer energikrävande produktion här. Ju fler som handlar närodlat desto färre stödjer viktig utveckling i fattigare länder.

Miljöpartiets påtvingade trängselskatt är civilisationskritisk. För dem spelar det ingen roll att bilarna släpper ut promille av vad gamla bilar gör/gjorde. Målet är bilarna och det moderna livet i sig – ”det var bättre förr”.

Miljöbalken är företagarfientlig. Vissa regler är bra, många direkt kontraproduktiva, men framförallt medför miljöbalken kostnader och administration som tynger svenska företag betydligt mer än till exempel våra nordiska grannländer. Våra hårda regler leder till färre utländska investeringar i Sverige. Det ger färre företag och färre företag som kan anställa. Högre arbetslöshet helt enkelt.

Kom gärna med fler exempel, eller motexempel för den delen.

Det är dags för en modern miljödebatt! En debatt där miljön står i fokus – inget annat!

Har precis läst om vad synd det är om de stackars amerikanerna. De får ju så lite semester.

Vem betalar vår semester? Jo det gör vi ju själva.

Amerikaner har valt ett system där arbete premieras och får lön därefter. Vi har betydligt lägre löner men får lite mer ledigt också.

Medianinkomsten per hushåll i USA är 406.000kr/år, motsvarande siffra för Sverige är 276.000kr/ år. Detta är bruttoinkomster, dvs. man har räknat in arbetsgivarevgiften i de svenska inkomsterna.

En svensk läkare har nästan identisk lön som en amerikansk sjuksköterska.

Med ett system där arbete premieras blir det högre löner. Jag kan tycka det vore trist att inte ha semester, men så lever jag ju i ett klimat och mörker där semesterbehovet är större. Skulle det vara varmare och ljusare i Sverige skulle jag jobba mer. Antagligen lika mycket som amerikanerna.

Dessutom har USA så mycket bättre fungerande marknader. Man får helt enkelt MER för pengarna. Tex kostar en svenskbyggd Volvo nästan hälften i USA jämfört med här. Kläder och mat är rejält billigare over there.

USA är ett föregångsland för där har man större chans att arbeta sig rik. Föds du fattig i Sverige dör du med största sannorlikhet fattig. Föds du rik dör du rik.

Sverige är konservativt. Usa är liberalt – iaf på den punkten.

Happy Fourth of July!

Socialdemokraterna hävdade inför valet 2006 att vård, skola och omsorg skulle lida nederlag genom Allians för Sveriges utlovade skattesänkningar. Idag är skattesänkningarna verklighet, men om de påverkar välfärden, det lär man tvista om. Skatteuttaget 2006 var 1200000000000, men bara en tredjedel gick till välfärdssektorn. Det finns alltså ganska stora möjligheter att sänka skatten utan att påverka just välfärdsdelen.

Enligt Finansminister Anders Borg innebär skattesänkningen för en genomsnittlig LO-familj i dagsläget ungefär 1200 kronor mer i plånboken varje månad även om man räknar med att avgiften till A-kassan höjts. Dessa 1200 kronor står det var och en fritt att bruka som man vill. Köpa platt-TV, investera i brorsdotterns nystartade firma eller anlita vit städhjälp. Oavsett hur pengarna används kommer de andra till del och blir en del av deras framgång. Själv kommer jag försöka spara en del, som egenföretagare är jag sällan säker på min inkomst. En liten buffert skulle bidra till en tryggare tillvaro.

De nya ekonomiska förutsättningarna ger oss också möjlighet att vara solidariska. 1200 kronor är väldigt mycket pengar i utvecklingsländer. Varje månad kan du hålla sex barn med mat, bostad och skolgång.

Vi kan även vara solidariska på hemmaplan. Om välfärden lider skada som socialdemokraterna säger bör väl just dessa socialdemokrater lägga sina 1200 kronor på välfärdsfunktioner som till exempel Stadsmissionen, Röda Korset eller Rädda barnen. Eller ge pengarna till någon arbetslös eller sjukskriven? Vill man verkligen vara solidarisk även om det är ens egna pengar det handlar om? Det är väldigt lätt att vara fiiin och solidaaarisk i fikarummet och förebrå sina egoistiska högerröstande kollegor. Nu sätts solidariteten på prov. För det är väl inte så att man bara vill vara solidarisk med andras pengar?

I den förfinade socialdemokratiska retoriken är det alltid någon annan som betalar. De låter säga att de är de ”rika” som betalar med sina oändliga resurser. I själva verket är det bara ett fåtal högt beskattade rika och en mycket stor grupp nästan lika högt beskattade lågavlönade som betalar.

Jag ser fram emot ännu lägre skatter, speciellt skatt på arbete och företagande. För varje krona jag får behålla av det jag arbetat ihop ges jag möjlighet att påverka min egen och min omgivande situation. Varje dag jag köper någon annans arbete bidrar jag till deras framgång och jag får något värdefullt tillbaka. Men jag ser också fram emot att kunna stödja ideella organisationer som verkar för de frågor och i de situationer jag tycker är viktiga.

Solidaritet finns i oss alla, den påtvingade solidariteten gör det inte.