I Sverige är politik detsamma som fördelning. När LO och Socialdemokraterna styrt agendan i 70 år är det inte konstigt att en helt vanlig liberal som Fredrick Federley anses extrem. (Att Lars Leijonborg anser sig vara liberal är ett skämt om du frågar mig)
I USA är inte politik detsamma som fördelning. Det handlar om skapande. USA ger var och en en chans att påverka sitt eget liv genom att skapa något. Skillnaderna blir större eftersom olika människor har olika ambitioner.
I Sverige anses ofta skillnaderna i sig vara problemet. Vänstern har problem med att folk är rika. Jag tycker det är ett större problem att folk är fattiga – och i synnerhet om de inte kan ta sig ur fattigdomen. Skillnaderna må vara större i USA, men en fattig amerikan har betydligt större möjligheter att bli rik än en fattig svensk.
Vi har mycket att lära av USA. Det är på tiden att en svensk regering insett det.
