Biståndsfrågan är känslig. Alla verkar ense om att vi måste dela med oss av vårt överflöd. Men om biståndet verkligen fungerar är mindre viktigt, så länge vårt samvete är gott. Biståndet kostar ca 30 miljarder om året, det är jag gärna med och betalar, men bara förutsatt att det verkligen ger resultat. Det gör det inte.

Riksrevisionsverket har gjort en analys av Sida och det är hårda ord. Inte särskilt överraskande om du frågar mig.

Med ena handen skickar vi bistånd men med andra har vi tullmurar som hindrar U-länder att utveckla industrier och företag.

Ett ton råris kostar 100 kronor i tull att ta in i EU. Ett ton polerat ris kostar 1000 kronor. Klart som korvspad att förädlingen sker i EU och inte där riset odlats.

Apelsiner från Etiopien har låg tull, marmelad har hög tull. I Etiopien är man dömd att fortsätta odla och exportera apelsiner. Nån marmeladfabrik lär vi inte få se.

Frihandel fungerar och lyfter fattiga länder ur fattigdom. De hundratals miljarder i bistånd vi betalt genom åren har inte gett något nämnvärt eller långsiktigt resultat överhuvudtaget.

Peace, Love & Capitalism skriver mer…