Var är Timbros vänstermotsvarighet?

I tisdags träffade Stureplanscentern Timbros nya VD Markus Uvell. Det blev ett välbesökt möte och trevlighetsfaktorn var som vanligt hög.

Vi hann avverka många ämnen, bland annat konsumtionskritik av miljöskäl som först uppkommit inom Miljöpartiet men verkar ha spritt sig till delar av Socialdemokraterna. Diskussionen var först inne på att det är lätt med faktauppgifter att påvisa varför konsumtion är bra, men en socialdemokrat som var med för kvällen, ansåg att fakta inte biter på dessa. Många konsumtionskritiker agerar snarare religiöst. Det ligger helt klart något i detta och det går knappast att vinna en argumentation med någon som har en religiös övertygelse.

Markus berättade om Timbros fokuserade frågor framöver. Något särskilt intressant var att flera partier kämpar om de ”trendiga” väljarna och riskerar att glömma bort verklighetens folk. Just Stureplanscentern omnämns ofta som väldigt progressiva och urbana, men vi själva anser att vi står nära traditionella Centervärderingar. Vi borde vara bättre på att kommunicera det. Även verklighetens folk har en röst per skalle.

Vi pratade också om bristen på nytänk inom socialdemokratin. Markus ansåg att det helt enkelt är en rimlig konsekvens av långvarigt maktinnehav. Timbro är förvisso idémässigt nära borgerligheten men de är formellt fria från partierna. Detta avstånd från realpolitiken har gjort Timbro friare och har kunnat leda till bra idéutveckling. Hade Socialdemokratin en motsvarande progressiv tankesmedja skulle dessa två kunna driva en oerhört utvecklande debatt sinsemellan.

För det är ju så. Det viktigaste är inte vilka som vinner valet, det viktigaste är att Sverige blir bättre! Där har även Socialdemokratin en viktig roll att spela.

Vi hade också finbesök i form av Per Gudmundson från Svenskans ledarredaktion som skrev en kort text till deras ledarblogg. Speciellt gillar jag denna mening ”Tro inte på snacket om att Stureplan blev Centerns död. Tvärtom.”

Frihetligare Sverige

Vänstern har förlorat och därmed kan Socialdemokraternas dominans under nästan 100 år anses vara avslutad. Jag anser att det är viktigare för Sverige att sossarna förlorar än att vi vinner. Nu får sossarna en chans att starta om och bli ett modernt parti som kämpar för ett politiskt innehåll – inte glida vidare på gamla meriter som inte längre håller. Efter valförlusten 2006 ansåg sossarna att de behövde vara självkritiska och omprofilera sig. Det är en mycket stor rörelse och jag tror att Mona Sahlin både förstod vikten av förnyelse och att hon försökte driva den. Men det är helt enkelt en så stor rörelse att det inte låter sig göras i en handvändning.

Ännu en förlust tydliggör att förnyelse behövs. Så länge förnyelsen uteblir kommer Alliansen vinna och många partilojala alliansare tycker säkert att det är alldeles utmärkt. Själv tycker jag att S förnyelse är viktig för Sverige. Bättre sossar är bättre för Sverige. Och vi tvingas vara ännu bättre.

Centerpartiet gör ett godkänt resultat. Vi backar som helhet men Stockholm går framåt. Jag ser det som ett bevis att Stockholmscentern är på precis rätt spår. Det har jobbats hårt och det har gett resultat!

Annie Johansson gör ett succéval i Jönköpings län. Det verkar som hon mer än dubblar kryssen från 2006. Det är imponerande men inte konstigt för dem som känner henne. Hon är helt enkelt bland det skarpaste som finns inom svensk politik. Självklart förtjänar hon en ministerpost!

Nu återstår ytterligare arbete. En Alliansvinst ger definitivt ett frihetligare Sverige om man jämför med rödgrön vinst, men dominanta Moderaterna verkar inte vara tillräckligt drivande i frihetsfrågor. Därför måste vi andra ligga på! Oppositionen är svag och kan göra att Alliansen inte är tillräckligt på tårna. Därför måste vi andra ligga på!

GP om Annie
PLC om Annie
Om Monas kris i Expressen
Om S kris i skånskan

Indikat Internet

Tobias har haft en längre relation med Indikat som specialiserar sig på bland annat reklameffekter. Ett av dessa projekt är Indikat Internet som genomfördes tillsammans med Indikat och Microsoft.

Avsikten var att samla statistik om internetannonsering och bidra med redaktionellt innehåll anpassat för målgruppen reklamköpare. Själva målgruppen är inte stor, men de köper reklam för mycket stora summor. Microsoft värderade att synas i sammanhanget och finansierade projektet under flera år.

Häxprocess på 2000-talet

Sexköpslagen är en moralistisk lag. Moral är var och ens egen, det är inte lag.

Tycker någon att man inte ska gifta sig med någon med samma kön står det en fritt att undvika det.

Tycker någon att alkohol är dåligt står det en fritt att hålla sig nykter.

Tycker någon att man inte ska köpa sex står det en fritt att inte göra det.

Politik borde handla om att ge så mycket frihet till den enskilde så länge det inte inkräktar på andras friheter. Moral har vi alla och bara för att många delar samma moral betyder de inte har rätt att bestämma över andras friheter.

En välkänd minister tvingades avgå för att han haft en frivillig affärsuppgörelse. Kan man påvisa att det INTE var frivilligt ska han självklart anklagas för sexuellt utnyttjande – inget annat.

DN
Lena Mellin, Aftonbladet
Expressen
DN: ”Aftonbladet skulle kunna fällas”

95% av svenskarna är borgerliga

De allra flesta svenskar lever som borgerliga, omfamnar marknadsekonomi och konsumerar eller investerar sina pengar själv. Trots detta röstar många på vänsterpartier vars politik går ut på att hindra människor att göra fria val med sina egna pengar. Mp vill förbjuda dig att köpa billig el. S vill konfiskera privata apotek och V vill förbjuda det mesta som främjar tillväxt och/eller är roligt.

2558468 svenskar röstade 2006 mot marknadsekonomi, mot skattesänkningar och mot valfrihet inom skola och sjukvård.

Jobbskatteavdraget har gett de flesta yrkesverksamma vänsterväljare minst 1500kr mer i plånboken – varje månad. Vad gör vänsterväljarna med sina extrapengar? Kanske ger de pengarna till någon som inte jobbar? Eller kanske är de med och finansierar kommunala äventyrsbad?

De privata skolorna och sjukhusen håller generellt högre kvalitet varför många vänsterväljare föredrar dessa. Ohly har barnen i privatskola, bor i bostadsrätt och låter sig opereras på Sophiahemmet. Likaså verkar det vara med de flesta vänsterväljare. De röstar för en sak men står inte upp för det själva.

Jag ska inte svara på varför det är så här, det borde vänsterväljarna göra själva, men kan man anta att de röstar för en politik som de tror ska drabba andra – inte de själva? Kanske tror dessa att en vänsterröst bidrar till utjämning till deras personliga vinst. Är det så är det helt klart egoistiskt. Utjämningen går dock för de allra flesta förbi. 80% av svenskarna betalar in samma pengar som de i slutändan får tillbaka. (minus avdrag för byråkratlöner).

Skulle svenskarna rösta enligt som de själva lever skulle vi ha fler bra skolor och bättre sjukvård. Vi skulle ha ännu mer pengar kvar i plånboken som vi själva kan avgöra vad vi vill göra med. En äkta vänsterväljare har fortfarande rätten att ge bort sina extrapengar. Valfrihet för alla helt enkelt! ;)

Sveriges Bryggerier 2005 – 2010

Sveriges Bryggerier är den svenska bryggerinäringens branschorganisation. Samarbetet inleddes 2005 då Tobias var med och utvecklade en kampanjwebb på uppdrag av en PR-byrå.

— Sveriges Bryggerier gillade vårt arbete och bjöd in oss att utveckla en ny webbplats för Sveriges Bryggerier. Den gamla webben var oerhört omfattande och en stor del av arbetet gick åt att strukturera innehållet till något mer användarvänligt.

2009 fick Sveriges Bryggerier ny ledning och Tobias fick möjligheten att vidare utveckla webbplatsen. Dels ville den nya ledningen sätta sitt avtryck och dels fanns fortfarande stora kommunikationsbehov.

— När innehållet styrts upp inom det tidigare projektet kunde vi mer blicka framåt och konkretisera kommunikationen. Vi ville ändra tonen från det som varit problematiserande till något som är mer lustfyllt. Bryggerinäringen påverkas mycket av politiken. Vår djupa förståelse för politik och i synnerhet den som berör bryggerinäringen kom väl till pass under denna tid.

Cecilia Giertta, VD på Sveriges bryggerier kommenterar:

— Sveriges Bryggerier värderade arbetet med Tobias Wahlqvist högt, inte minst det snabba tankearbetet och inställningen att ingenting är omöjligt. Vi var i stort behov av en förändring och ett förnyelsearbete, vilket vi erbjöds av Tobias, som också genomförde förändringen. Fem år efter nydaningen är vi fortfarande mycket nöjda och får ofta beröm för vår webb, dels för utseendet och dels för att ”allt” finns där.

Höghastighetståg för dina pengar

Röda gänget vill bygga järnvägar för 120 miljarder. Eftersom de är emot en avreglering av järnvägsnätet lär det vara vi själva som får bekosta kalaset. Miljöpartiet är drivande i denna fråga får man förmoda – de har visat förut att de hellre fokuserar på enskilda symboliska projekt än att ta ett bredare ansvar. Under sin tid som stödparti förföll järnvägsnätet medan MP la sin energi på friår och vägtullar.

Att tågtrafiken fungerar dåligt är ingen överraskning för de flesta. Det är ett resultat av dåligt underhåll och dålig konkurrens. Löser man detta kommer betydligt fler välja att åka tåg. Att det tar tre timmar att åka till Göteborg är inte så illa om man bara kan vara säker på att det verkligen bara tar tre timmar och att man slipper åka ersättningsbuss i Tiveden för att nån bro inte fungerar. Om uppkopplingen fungerade och det fanns värdig mat på tåget hade tåget varit ett än mer rimligt val. Det kostar knappast 120 miljarder att lösa detta, men det skulle göra stor skillnad.  Men för MP är det såklart inte lika politiskt lukrativt.

Jag ser gärna utbyggnad av snabbtåg, men det måste bekostas av privata medel. Privata företag riskar inte pengar om det inte är lönsamt. MP gör det gladeligen (det är ju inte deras pengar), men är det inte lönsamt måste pengar tas från annat. Vad är MP beredda att skära i för att betala för ett höghastighetsstågsystem som blöder? Kanske är det så att vi är för glest befolkade för att ha så dyra spår? Då finns för lite medel till underhåll och vi får samma problem som nu. Tåg som inte kommer i tid. 120 miljarder och ”More of the same”…

En trovärdig tillväxtpolitik är grundstenen för att *kunna* satsa på infrastrukturprojekt. Just nu byggs mer spårtrafik än på 50 år. ”Miljösmarta” MP har inte kunnat göra det för de har inte förmågan att skapa resurser för det. Skapar man inte resurser måste man ta av annat. Är MP beredda att acceptera sämre skolor och sjukvård för att få snabbare tåg?

Läs också:
Per Ankersjö
PLC
Karl Malmqvist
Departementet
DN Debatt
SvD
Aftonbladet

Generella lösningar trampar alltid någon på tårna.

Tjusningen med Centerpartiet är underifrånperspektivet. Visst tummar man på det ibland, men inget annat parti är i närheten.

Om beslut fattas så nära den det berör är det ur demokratisk synvinkel optimalt. Om något rör flera personer, flera kommuner eller flera länder kan beslutsfattandet flyttas uppåt, men bara med tilldelat mandat underifrån.

Att Riksdagen styr över hälften av det som berör kommuner är ett demokratiunderskott. Visst kan Riksdagen formulera något som passar de flesta, men om det bara är en enda kommun som inte är nöjd borde Riksdagen inte ha mandat att styra över den kommunen.

Om en kommun bestämmer att all mat inom kommunal verksamhet ska vara ekologiskt odlad låter det kanske som en bra idé? Men borde inte varje kök kunna bestämma detta själva i samråd med sina kunder? Antagligen skulle många välja ekologisk mat, trots att det kostar mer, men om någon istället skulle föredra att ha större rum eller fler i personalen är det helt enkelt ett val som inte finns till buds. Vem har rätt att ta ifrån medborgare detta val?

Vänsterpartiet är den demokratiska antitesen. De vill från högre ort avgöra vad som är bäst för folk. Även om mallen skulle passa någon så är det naivt att tro att den skulle passa 9 miljoner svenskar. Människor är olika och tenderar att bli ännu mer olika med tiden. De har olika önskemål och behov. Bara de har förstånd att veta vad som är bäst för dem själva.

IT-kraschen fyller tio.

Johannes Forssberg har skrivit mycket strunt om miljö, men hans text om IT-kraschen och vad som kom ur den är riktigt läsvärd.

Själv var jag mitt uppe i IT-yran, och som ung som jag var på den tiden var det inte så lätt att se vad som verkade rimligt och inte. 96-97 fanns inte mycket till kvalitet i branschen, men vi fick uppfinna branschen själva. Vi gjorde bra business och levererade nyskapande kvalitativa projekt födda ur entusiasm och hängivenhet. Vi levererade också en hel del överbetalt strunt.

99 kom de stora pengarna in. Jag tror att alla som varit med något år såg att de nya aktörerna inte tillförde någon essens. Boo.com var den första riktiga floppen. Förmodligen har ingen någonsin lyckats raisa så mycket deg till en så oerhört generell affärsidé. Allt vad Boo gjorde andades flopp och jag ansåg att de smutsade ner en hyfsat fungerande bransch. Investerarna förstod det först lång senare. Boo kraschade först. Snart efter kraschade även flera ganska sunda företag.

Många tillskansade sig viktig kunskap under denna tid – kunskap som sedermera blev mycket värdefull. Under krisen fanns ytterst lite riskkapital varför branschen tvingades utvecklas till något smart, användaranpassat och affärsmässigt. Hållbart helt enkelt.