Apropå VD-löner

I Sverige kritiseras ofta de höga VD-lönerna med ett rättviseperspektiv.

Jag tror att vissa VDar är så viktiga för deras bolag att hela företaget hänger på denna duktige VD. Värdet att lyckas få ett bolag att överleva en kritisk period, att slippa göra hela arbetsstyrkan arbetslös och hålla aktieägare något så när lugna är oerhört. Med det perspektivet är nog många gravt underbetalda.

Ett väldig illustrativt exempel är Steve Jobs. Det sägs att han har en dollar i årslön, men med tanke på hur hans aktieportfölj växer bör han ha väldigt gott om stålar ändå.

Apples totala börsvärde var igår ca 400 miljarder dollar. Steve Jobs meddelar att han hoppar av som VD. Kursen dyker 7% efter beskedet. Kan man då anse att marknaden har gjort en värdering av Steve Jobs värde för Apple?

28 miljarder dollar!

 

Ha respekt för lagen eller byt ut den.

Att lagskrivning ska vara rättssäker är självklart. Jag vet inte om det är ett nytt problem, men först nu har jag sett flera exempel på lagskrivningar som snarare är politiska manifestationer än något verklighetsanpassat och rättssäkert.

Idag kom ett exempel. En sjuttonårig flicka som haft sex med en fjortonårig pojke borde enligt lagtexten dömas för våldtäkt. Deras umgänge var frivilligt och utan våld inblandat. Flickan frias eftersom alla som inte är helt dumma i huvet förstår att inget brott har begåtts. Men enligt lagen var det våldtäkt. Att domaren gör det som är rätt snarare än att följa lagen är förstås bra, men det urholkar också förtroendet för lagen.

Nästa gång yngre tonåringar har sex kan de riskera att bli dömda för våldtäkt. Domaren kanske är på ett annat humör den dagen.

Denna lag har förstås kommit till med goda avsikter. Problemet är att man gör en lag som inkluderar även fall där ingen har utsatts för något illa. Politiker vill ”visa krafttag” genom att verka för stränga regler, men när lagen väl är lag måste den givetvis följas.

Det finns fler exempel där politiker verkar för lagar utan att tänka på konsekvenserna. Till exempel verkar politiker för stränga asylregler, men samma politiker verkar sedan aktivt för att personer som enligt lagen SKA utvisas ska ha rätt till sjukvård i Sverige. Ett land där de vistas illegalt.

Ett annat exempel är miljöbalken som är så generellt skriven att praktiskt taget vad som helst kan räknas som miljöfarligt. Plötsligt måste planarkitekter mer eller mindre bryta mot lagen för att kunna bygga något överhuvudtaget.

Jag hörde om en västerländsk journalist i Saudiarabien som blev dömd för att hon hade byxor(!). Vanligtvis får inte västerlänningar straff, med hon insisterade på att få ta sitt straff för att tydliggöra hur absurd lagen är. Efter detta döms betydligt färre för detta ”brott”.

På samma sätt borde domare följa lagen hur dum den än må vara. Det drabbar enskilda, och det är förstås mycket illa, men det vore ett bra sätt att lära politiker att många av deras lagar är absurda.

Läs också PLC

Bättre förnyelse med färre medlemmar

Tankesmedjan Sektor 3 har en intressant artikel på Svd Brännpunkt idag.

De politiska partierna i Sverige har tappat fem av sex medlemmar under de senaste 30 åren. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det om drygt tio år inte ens att finnas tillräckligt många medlemmar att tillsätta alla politiska förtroendeposter. Det finns dock ingen anledning att tro att utvecklingen kommer gå precis så. Ju färre medlemmar desto större makt har varje medlem, och det attraherar förstås nya medlemmar. Därför kommer medlemstappet avta eller till och med vända förr eller senare.

Precis som en lågkonjunktur ställer företag på sin spets och tvingar dem till utveckling och anpassning så kommer medlemstapp också tvinga partierna att utveckla sig. Centerpartiet i Stockholm har redan gjort den resan. Vi har haft ”lågkonjunktur” under 80 och 90-talet och inte haft mycket till verksamhet. Just därför har många lockats till engagemang just för att engagemanget ger resultat och reell påverkan. Vi har nu en mycket ung medelålder och de flesta är ideologiskt drivna i första hand. Vår egen avdelning Stureplanscentern omnämns som ett föredöme i Centerpartiets valanalys.

Att försöka ge sig in och påverka i en avdelning med massor av medlemmar bedömer få vara värt besväret. Man måste sitta av möten under många år för att vinna ett förtroende. Visst kan man påverka, men inte särskilt många är beredda att dra det lasset. Medlemstappet ger färre stoppklossar för förnyelse och är just därför mycket välkommet!

När andra partier går in i sina respektive lågkonjunkturer, och uppenbarligen är de på gång, har de chansen att på samma sätt starta om och göra sina partier moderna, livskraftiga och hållbara. Det är en utveckling att verkligen se fram emot.

 

 

Skitjobbsdebatten

Karin Wanngård har utsetts till Socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholm.

Hon börjar med ett rejält klavertramp i och med citatet: ”Unga ska inte tvingas ta och låsas in i skitjobb, som att vara säljare och arbeta på provision.” Man ska ha förståelse för att även politiker uttrycker sig dåligt och i just detta fall kan det vara så att hon inte har medievana sedan gammalt eller hunnit medietränats. Påståendet har i alla fall lett till en stor debatt men det är en mycket relevant sådan och därmed välkommen.

Jag har som småföretagare haft möjligheten att anställa några personer. Jag vet inte mycket om personlighetstester annat än att de är riktigt dyra. Jag har fått lita på mitt personliga omdöme. Det räcker ganska långt, även om det också svikit mig… Men en fråga har jag ställt varje gång; Har du någon gång haft ett skitjobb? Och alla jag anställt har haft det. Jag ser det som en viktig erfarenhet att en gång haft ett jobb som gör det tydligt att arbete kanske inte alltid är så roligt och att det är på allvar.

Den som aldrig haft ett skitjobb blir aldrig vuxen på riktigt och kommer sällan få en stark förståelse för vad arbete handlar om. På vårt företag får man sällan skit under naglarna, men ibland ställs saker på sin spets och man tvingas göra det som krävs, till exempel jobba över, få sitt arbete refuserat eller göra saker man inte riktigt känner att man har koll på.

Det kan vara hårt på alla jobb och har man inte förstått det är man antagligen inte särskilt bra på sitt jobb. Och hur mycket ansvar politiker än vill lägga på företagare så är det faktiskt så att företagare vill ha folk som gillar sitt jobb och förstår att det är på riktigt.

Byt chef!

Skitjobb kommer alltid finnas och oseriösa och dåliga arbetsgivare likaså. Bland sossebloggare kan man utläsa stöd för Karin Wanngård och att dessa jobb inte borde finnas. Det finns ett riktigt bra sätt att se till att dessa jobb försvinner. Och det är inte lagstiftning. Det handlar om civilkurage. Alla som ställer upp och jobbar för en idiotchef gör att idiotchefen klarar sig längre. En idiotchef utan personal har inte mycket att chefa över.

Börja gärna på ett skitjobb, men om det verkligen är ett skitjobb, så sök dig vidare omedelbart. Eller starta eget? Och så fort du har en inkomst så är det dags att spara ihop fuck off money!

Läs Eric Erfors om samma ämne >

Media: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, Newsmill, Newsmill2, Newsmill3, Ab, Ab2, Ab3, Affärsvärlden, Alliansfritt Sverige med en lista på skitjobb, SVT.

Bloggat: PLC, Sebastian Stenholm, Peter Johansson, Martin Moberg, Peter Högberg, Charles Berkow, Alexandra Einerstam, Sandro Wennberg, Leine Johansson, Erik Laakso som också visat städartakter också

Apropå partiledarbyte…

Abir Al-Sahlani och Fredrick Federley har uttryckt åsikten att om Centerpartiet ska lyckas med en rejäl förnyelse så kan inte den drivas av gamla företrädare.

Själv tycker jag det är oerhört märkligt hur man säger sig ha tagit lärdom av valanalysen och plötsligt nämner andra frågor och andra perspektiv. Ja det är väl bra att man kan förändras, men vad är den verkliga kärnan om man plötsligt kan byta åsikter? Bedriver man politik för att man tror på den eller för att få den krängd?

Valanalysen pekar på vikten av förändring, men för att den förändringen ska vara trovärdig ska den självklart drivas av de som har störst förtroende i de nya perspektiven.

Men, det är också viktigt att påpeka vad nuvarande ledning faktiskt lyckats med. Johan Ingerö är begåvad med lika skarp hjärna som penna. Han uttrycker detta bättre än någon annan. Men kort sagt är det nog så att hade det inte varit för Maud Olofsson hade knappast Centerpartiet funnits idag. Glöm inte det.

Gillar alla bögar schlager?

Kanal5 har ett nytt program som går ut på att coacha arbetslösa till att bli anställningsbara.

Reaktionerna är förstås kritiska. I bla P1 debatterar man under rubriken ”är arbetslösa lata?”.

Det är förstås en lika dum fråga som ”gillar alla bögar schlager?”. Människor är individer, men jag är övertygad om att en del arbetslösa faktiskt är genuint lata (Den som inte tror det är naiv och/eller Mona Sahlin). Andra kanske bara är bekväma och inte är beredd att anpassa sig för att få ett jobb, medan andra faktiskt försöker helt och fullt att skaffa jobb.

Det finns många företag i Sverige som vill anställa, men trots det höga arbetskraftsutbudet hittar de inga lämpliga. Det handlar bland annat om att studenter läser till kulturvetare, arkeologer och annat som ger jobb i liten utsträckning och än värre ”The Matrix – filosofiska frågor”, ”Harry Potter och hans världar” och ”Happiness” som knappast ger jobb… Visst kan man göra sig rolig över människors val när de väljer sådana kurser, men att vårt utbildningssystem inte har någon koppling till vad som ger jobb är det största problemet. Vi betalar gemensamt för utbildningskostnader. Självklart ska vi då kunna räkna med att få något tillbaka.

Men det handlar också om inställning. En vän berättade att i Kina ser arbetsgivare ofta den personliga inställningen som viktigare än utbildning. Om utbildning saknas kan man skaffa det. Om en person har fel inställning är det inte något en arbetsgivare kan bestämma över. Jag tror det finns skäl att tro att det gäller ganska bra här i Sverige också.

Däremot tror jag att var och en kan ändra sin egen inställning. De som gillar att jobba har helt enkelt avsevärt mycket lättare att skaffa ett jobb. Och det är roligt, lärorikt, hälsosamt och lönsamt(!) att jobba. Och är det inte tillräckligt roligt, lärorikt, hälsosamt och lönsamt är det iaf en bra början.

Dubbelt grundavdrag för företagare

I DN skriver Tove Leffler att F-skattarna är kulturens eget proletariat som tvingas ut i en ofrivillig egenföretagarsituation, kan inte vara sjuka, inte arbetslösa och jobbar för summor lägre än ett studielån.

Ja, visst finns det mycket som skulle behöva förbättras för egenföretagare. Genomsnittslönen för egenföretagare är 13000 kronor. Det är alltså inte bara inom kulturen egenföretagare har dålig inkomst. Men det finns väldigt många fördelar med att vara egenföretagare också. Skribenten kan antagligen lätt skaffa sig ett jobbom hon vill, med bättre lön, men med tråkigare arbetsuppgifter. De som ändå fortsätter med egenföretagandet har mycket goda möjligheter att forma sitt arbetsliv och utveckla det som ger bättre lön på sikt. Enligt Företagarna tar det i snitt åtta år innan ett företag är ordentligt på banan. De som väljer företagande under dessa förutsättningar före arbetslöshet, eller ett jobb där de inte utvecklas ska vi vara glada för. De är starkt bidragande till Sveriges välstånd.

Att starta och driva ett företag är ofta förknippat med hårt arbete och speciellt under uppstartsfasen lever många företagare med knappa resurser. Den enskilt största utgiften för de allra flesta företagare är skatten. Att inte betala sin skatt i tid kan ge betalningsanmärkning som kan göra det svårt att fortsätta som företagare.

Det är viktigt för Sverige att fler företag startas och att fler företagare anställer. Det är också viktigt att tröskeln mellan arbetslöshet till egenföretagande är låg. Därför måste det bli tydligare att företagande och initiativkraft ska löna sig.

En bra början hade varit som i Storbritannien där egenföretagare har dubbelt grundavdrag (De har 6000 pund för anställda och 12000 för egenföretagare). Att få tjäna upp till existensminimum åtminstone innan skattmasen ska ha sitt gör det betydligt enklare att starta företag och klara sig som företagare den första tiden, eller under en tillfällig svacka. Med rådande arbetslöshet vore det mycket angeläget att fler jobb skapas. Och vi är alla ansvariga för att skapa de nya jobben.

Jobba på med företagandet Tove! Genomsnittsföretaget är inte ordentligt på fötter förrän efter åtta år. Och som egenföretagare själv sedan 13 år kan jag säga att det är roligt nästan hela tiden. Faktiskt! (Men jag lovar att jobba politiskt för bättre villkor för företagare ändå)

Moderaterna måste göra det som är rätt

Moderaterna förtjänar mycket beröm för hur de arbetat senaste åren. Om det finns något enskilt som de vunnit röster på så är det deras konsekvens. Det kan vara svårt att förstå var nya moderaterna egentligen vill, men på vägen dit styrs skutan spikrakt.

Alla andra partier skarvar med konsekvensen. Det straffar sig hårt att stå för en sak i en valrörelse men sen inte stå upp för det i praktisk handling. Väljarna vill veta vad de röstar på och belönar dem som är mest konsekventa. Moderaterna.

Men istället skarvar moderaterna med det som är rätt. Deras väljare tycker att LAS är knas, men ändå vågar inte moderaterna driva detta. Reklamskatten är ett skämt från en semikommunistisk tid som bara tar in kaffepengar till statskassan. Reinfeldt motiverar dess existens med att det inte stöder arbetslinjen att ta bort den. Konsekventa Reinfeldt…

Lika tokig är värnskatten, som förvisso ger tio gånger mer än reklamskatten, men fortfarande är det bara ca 0,3% av totala skatteuttaget. Det är faktiskt kaffepengar även det. Och de flesta moderater håller med. Men inte Reinfeldt.

Värnskatten är en straffskatt på hårt arbete och på utbildning. Sverige behöver fler som jobbar hårt och smart. Det tjänar alla på!

Dags för Reinfeldt att göra det som är rätt.